2 månader sen Apotin dog...

Fortfarande känns det förbannat tungt...
Men jag är så glad och tacksam för vår nya guldklimp Atlas =)

Idag har jag jobbat till 4, sen hem och äta och sätta lite hage som Lena ska gå i ett tag. Sissi och Tepee är äntligen släppta på bete, bara ca 4 v senare än vanligt...

Igår var vi till Gun med Atlas, han fick en spruta och hon gick igenom hela han från nos till svans! Han märkte inte ens av att de stack. Hon hade bara gott att säga om honom och hitta inga fel =)
Hon tyckte han hade potensial att kunna bli riktigt snygg och göra rätt för sig i ringen =)
hon sa ju att de är svårt att säga på en 12 v valp men fortsätter han utvecklas lika bra framåt så har vi bra material att visa.
Hon tyckte han var jätte trevlig, framåt och följde med ut för hon ville se hur han rörde sig, å hon tyckte han rörde sig bra med!

Absolut bästa med gårdagen var ändå att Atlas inte sa ett pip på hela resan!!
Han slappna av och sov riktigt trots att de var längsta resan sen vi hämta honom =)
underbart att åka när han inte skrek som en stucken gris =)
Nästan så jag kört av vägen ibland när han ylat för jag har trott han gjort sig illa, men nu hoppas jag protesterna att åka bil gått över...
Pipa och gnälla hör nog till men de har han inte gjort mycke utan skrikit allt han kunnat :(
Värre blev de ju med mig och min rygg igår, rygg å rygg, röv kanske jag ska säga.
De bara small till och jag kunde nästan inte röra mig.
Hade fullt upp bara för att ta mig ut och fylla foder åt de stora och mata de små.
Tog mig knappt in i bilen när jag skulle till jobbe i morse.
Å jag som aldrig upplever mitt jobb speciellt tungt hade annan uppfattning idag när jag knappt kunde gå.
Att förflytta benlösa gamla när man bara kan stödja på ett ben själv var faktiskt både tungt och smärtsamt.
När ica öppna blev de till att köpa voltaren salva och käka ibumetin så de gick att röra sig lite iaf.
Så idag har jag åkt breve i bil, händer nästan aldrig!
Tur nog gick de bra att sätta hage då bara 5 plaststolp behövdes =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0