Välkommen stora Vide
Sorgen och tomrummet efter Lurvas har varit enormt... En hel vecka har vi gråtit och varit arga för vad som har hänt!! Hur kunde vi vara så dumma att lita på en veterinär??? Jo för att de är ju han som ska veta... Han som ska hjälpa... Men givetvis kommer aldrig detta att upprepas! Om någon mer blir sjuk hädanefter och vi känner att det inte står rätt till åker vi i rättan tid till en annan veterinär eller djursjukhus på en gång..
Vi saknar och älskar dig Lurvas,,, kommer alltid göra... Puss och kram var du nu befinner dig älskling..
Ja veckan gick som sagt väldigt långsamt, så i lördags satt jag och leta kattunge på nätet, var ju självklart att vi skulle ha en ny bäbis att skämma bort. Frågan var bara om vi skulle ha en helt ny eller om vi skulle leta en "pappa" katt. Men då Strumpan, Murre och Skrållan är utesluten som mamma pga ålders skäl och Olga har så mycke vitt på sig kom vi fram till att lättast är att leta en unge med rätt färg på engång. Letade med silver... Hitta inge lämpligt alls.. Å så sökte jag på Blåtabby!! en färg som är väldigt snygg.
De var då han ploppa upp :-)
Vide, en kille med DET, snygg som bara attans... mm.. Äkta norsk skogkatt.. drygt 4 mån..
Ringde och prata med hans uppfödare och jag skulle fundera och höra av mig vid 6 tiden till henne.
Men vaddå??
Här våga jag inte chansa ända till kl 6. Nä ringde tidigare och boka honom, tänk om någon annan skulle hinna före???
Nej!! Vi bara måste åka till arvika och titta på han.
Så som tur var gick allt att ordna och tisdag var faktiskt ända dag vi kunde åka de närmsta veckorna så som ett under löste sig allt med alla jobb tider och veterinärbesiktning av Vide så vi åkte och hälsa på honom då.
Ja när jag såg denna fina lille kille så förstod jag snabbt att bara vi får lov att ta med dig så ska du få komma med oss hem :-)
Men han var inte riktigt lika liten som jag föreställt mig, nästan så jag skämdes då jag tog med en lite väl liten transportbur till honom, men jag hade faktiskt inte en aning om att han skulle vara så STOR när han var så ung, 9 veckor yngre än Lurvas. Vet ju att de är en stor ras men att de växte så fort trodde jag inte!
Nu har jag faktiskt sett en stamtavla på en katt för första gången :-)
Bilresan hem började bra, han var tyst som en mus "ända" ut till asfaltsvägen, en sträcka på ca 70 meter kanske..
Men sen...
Han skrek och skrek, i sunne tyckte jag så synd om honom att jag nästan ville vända :(
Vi pröva de mesta, hålla tassen, men då bet han. Täcka över buren så de blev mörkt, då drog han in handduken i buren. Nej men skrik på du tänkte jag, du blir nog trött snart? Men inte!! Till slut blev de faktiskt så att vi skratta lite åt stackarn, för villken ork och envishet han hade!! Å uthållig är han verkligen, 35 mil och nästan 4,5 timmar tog resan och så när på 3 mil så höll han igång, lite hes vart han i mellanåt.
Men nu är han hemma :-)
Förvånandsvärt lugn, han hitta ett ställe där han ville sova så där la vi en handduk från uppfödaren med lukter som han var van så där la han sig till rätta och verka känna sig ganska trygg.
I dag har han sovit på fönsterbrädan och på data bordet, han håller sig uppe mest men där är de som han har bott länge, han stryker sig, gosar, leker, äter, dricker och går på lådan. Så han verka finna sig till rätta på engång.
Strumpan och Olga fräser åt han men inte så dom ger sig på honom. Men de är Vide som fräser åt Findus och Findus förstår absolut inget som vanligt, han bara står och tittar. Skrållan har inte börja vara mamma över han än men de kommer nog snart om jag känner henne rätt.
Lite bilder från hemkomsten...
Uppe i katternas egna säng, kvällen 28 oktober
Fin kille Kolla läget Klöslådan
Ett leksaksrör kan bli väldigt intressant..
Bäddad låda Törstig Smaka bra
Spanar på Findus...
Morgontrött Findus igen Här trivs jag
Å vad mysigt med kända dofter från handduken...
Strumpan & Olga Tittar på de andra Slut eftre resan???
Morgon tvättning pågår! Stör ej...
Kollar in rummet Titta ut i hallen Kolla in sovrummet
Sitter i hallen och kollar på 4 katter..
Prövar leka och fila klorna, dock lite liten ställning, elle stor unge??
Findus prövar Vides mat som smaka toppen :-)
I de stora hela tror jag att detta kommer att fungera alldeles utmärkt inom några veckor, han får bo in sig i sin egen takt och får lugn och ro så kommer de att bli bra. Han har liksom inte visat rädsla just, inte jätte frammåt heller men inte så skygg att han kryper eller bara försöker gömma sig. Men vist låter hunden konstigt när han ruskar och så, då stannar Vide upp och lyssnar, men går inte iväg. För er som inte vet hur Apotin låter så kan man jämnföra med en gris faktiskt, men han skäller då inte som tur är. Apotin satt och vänta på Vide vid trappen idag, men katten kom inte ner då monstret satt där och Apotin går inte upp men snart tror jag dom är polare och ligger sked med varandra.
Men kela verkar han kunna göra hur länge som hellst, kom och la sig i mitt knä flera gånger idag och bara skulle mysa. Igår när vi var i arvika skicka han på mina fingrar, trodde de berodde på mc donalds men icke, han slickar och slickar idag oxå, lägger sin tass på min hand och bara tvättar och tvättar :-) fortsättning följer...
I övrigt så har Nickan gått med flocken snart 2 veckor nu, allt har fungerat bra hittills och hoppas de gör de i fortsättningen oxå. Inga tecken på fång än heller.
Idag har de snöat och varit tråkväder riktigt, snön ligger kvar heemma än men på byn är de blask..
Jag har ju köpt mig en spritt ny sadel till Sissi, dock bara använt den en gång ännu då de varit dåligt med tid, blev en globus sadel med utbytbara koppjärn så bom vidden går att ändra, köpte vid och xvid och xvid sitter i nu, hoppas att stoppningen lägger sig till rätta och att sadeln kommer att passa henne nu så länge hon är ridbar, hon blir ju trots allt 22 år till nyår. Länge sen hon var 5 och jag köpte henne nu.. OJJJ vad åren går...
Vi saknar och älskar dig Lurvas,,, kommer alltid göra... Puss och kram var du nu befinner dig älskling..
Ja veckan gick som sagt väldigt långsamt, så i lördags satt jag och leta kattunge på nätet, var ju självklart att vi skulle ha en ny bäbis att skämma bort. Frågan var bara om vi skulle ha en helt ny eller om vi skulle leta en "pappa" katt. Men då Strumpan, Murre och Skrållan är utesluten som mamma pga ålders skäl och Olga har så mycke vitt på sig kom vi fram till att lättast är att leta en unge med rätt färg på engång. Letade med silver... Hitta inge lämpligt alls.. Å så sökte jag på Blåtabby!! en färg som är väldigt snygg.
De var då han ploppa upp :-)
Vide, en kille med DET, snygg som bara attans... mm.. Äkta norsk skogkatt.. drygt 4 mån..
Ringde och prata med hans uppfödare och jag skulle fundera och höra av mig vid 6 tiden till henne.
Men vaddå??
Här våga jag inte chansa ända till kl 6. Nä ringde tidigare och boka honom, tänk om någon annan skulle hinna före???
Nej!! Vi bara måste åka till arvika och titta på han.
Så som tur var gick allt att ordna och tisdag var faktiskt ända dag vi kunde åka de närmsta veckorna så som ett under löste sig allt med alla jobb tider och veterinärbesiktning av Vide så vi åkte och hälsa på honom då.
Ja när jag såg denna fina lille kille så förstod jag snabbt att bara vi får lov att ta med dig så ska du få komma med oss hem :-)
Men han var inte riktigt lika liten som jag föreställt mig, nästan så jag skämdes då jag tog med en lite väl liten transportbur till honom, men jag hade faktiskt inte en aning om att han skulle vara så STOR när han var så ung, 9 veckor yngre än Lurvas. Vet ju att de är en stor ras men att de växte så fort trodde jag inte!
Nu har jag faktiskt sett en stamtavla på en katt för första gången :-)
Bilresan hem började bra, han var tyst som en mus "ända" ut till asfaltsvägen, en sträcka på ca 70 meter kanske..
Men sen...
Han skrek och skrek, i sunne tyckte jag så synd om honom att jag nästan ville vända :(
Vi pröva de mesta, hålla tassen, men då bet han. Täcka över buren så de blev mörkt, då drog han in handduken i buren. Nej men skrik på du tänkte jag, du blir nog trött snart? Men inte!! Till slut blev de faktiskt så att vi skratta lite åt stackarn, för villken ork och envishet han hade!! Å uthållig är han verkligen, 35 mil och nästan 4,5 timmar tog resan och så när på 3 mil så höll han igång, lite hes vart han i mellanåt.
Men nu är han hemma :-)
Förvånandsvärt lugn, han hitta ett ställe där han ville sova så där la vi en handduk från uppfödaren med lukter som han var van så där la han sig till rätta och verka känna sig ganska trygg.
I dag har han sovit på fönsterbrädan och på data bordet, han håller sig uppe mest men där är de som han har bott länge, han stryker sig, gosar, leker, äter, dricker och går på lådan. Så han verka finna sig till rätta på engång.
Strumpan och Olga fräser åt han men inte så dom ger sig på honom. Men de är Vide som fräser åt Findus och Findus förstår absolut inget som vanligt, han bara står och tittar. Skrållan har inte börja vara mamma över han än men de kommer nog snart om jag känner henne rätt.
Lite bilder från hemkomsten...
Uppe i katternas egna säng, kvällen 28 oktober
Fin kille Kolla läget Klöslådan
Ett leksaksrör kan bli väldigt intressant..
Bäddad låda Törstig Smaka bra
Spanar på Findus...
Morgontrött Findus igen Här trivs jag
Å vad mysigt med kända dofter från handduken...
Strumpan & Olga Tittar på de andra Slut eftre resan???
Morgon tvättning pågår! Stör ej...
Kollar in rummet Titta ut i hallen Kolla in sovrummet
Sitter i hallen och kollar på 4 katter..
Prövar leka och fila klorna, dock lite liten ställning, elle stor unge??
Findus prövar Vides mat som smaka toppen :-)
I de stora hela tror jag att detta kommer att fungera alldeles utmärkt inom några veckor, han får bo in sig i sin egen takt och får lugn och ro så kommer de att bli bra. Han har liksom inte visat rädsla just, inte jätte frammåt heller men inte så skygg att han kryper eller bara försöker gömma sig. Men vist låter hunden konstigt när han ruskar och så, då stannar Vide upp och lyssnar, men går inte iväg. För er som inte vet hur Apotin låter så kan man jämnföra med en gris faktiskt, men han skäller då inte som tur är. Apotin satt och vänta på Vide vid trappen idag, men katten kom inte ner då monstret satt där och Apotin går inte upp men snart tror jag dom är polare och ligger sked med varandra.
Men kela verkar han kunna göra hur länge som hellst, kom och la sig i mitt knä flera gånger idag och bara skulle mysa. Igår när vi var i arvika skicka han på mina fingrar, trodde de berodde på mc donalds men icke, han slickar och slickar idag oxå, lägger sin tass på min hand och bara tvättar och tvättar :-) fortsättning följer...
I övrigt så har Nickan gått med flocken snart 2 veckor nu, allt har fungerat bra hittills och hoppas de gör de i fortsättningen oxå. Inga tecken på fång än heller.
Idag har de snöat och varit tråkväder riktigt, snön ligger kvar heemma än men på byn är de blask..
Jag har ju köpt mig en spritt ny sadel till Sissi, dock bara använt den en gång ännu då de varit dåligt med tid, blev en globus sadel med utbytbara koppjärn så bom vidden går att ändra, köpte vid och xvid och xvid sitter i nu, hoppas att stoppningen lägger sig till rätta och att sadeln kommer att passa henne nu så länge hon är ridbar, hon blir ju trots allt 22 år till nyår. Länge sen hon var 5 och jag köpte henne nu.. OJJJ vad åren går...
Kommentarer
Postat av: Anna
Vide verkar ju redan ha kommit bra till rätta så de kommer funka bra senare. Hade ni inte tillräckligt med djur ändå tyckte ni??
Postat av: Marie
Gud va söt han var :) Hörde av mamma att ni skulle iväg och köpa honom..
Trackback