Apotin

Fortsätt gå, jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte se mig där.
Jag är med dig fast du inte ser mig.
Jag finns i dina tankar om dagen, och dina drömmar om natten.
Jag har det bra nu, så fortsätt gå....

Jag älskar dig <3
I våra hjärtan lever du för alltid kvar.

.............

Väck mig ur denna mardröm...
Varför???
Tänk om jag gjort si, tänk om jag gjort så....
Livfulla Atlas insjukna hastigt sent på kvällen 21 maj, på natten fick han 40.9 i feber, får tyvärr inte tag på någon veterinär som kan ta emot oss.
Alternativet är vänta en par timmar och åka och vara framme när Faludjursjukhus öppnar, eller åka 20 mil till för att ta oss till strömsholm. Tids mässigt skulle han få hjälp runt halv 8 på morgon vad jag än valde.
Å tyvärr valde jag Falun, som åter igen misslyckats med i stort sett allt!!!
Vi lämnar en Atlas som är mycke piggare än hemma, febern på väg mer, han kan sitta, ligga och stå. DE är jag och Lena som går ut och kissar honom de sista vi gör innan han skrivs in!
Sen går allt så fel de bara kan, tänker i detta inlägg bespara er på detaljer.
Diagnosen var hjärnhinneinflammation, och För att fast ställa vilken form så måste de på operation och söva och ta prov på Hjärnhinna/ryggmärg.
Självklart undrar jag då över risken med att söva en dålig hund, svaret är att DE alltid är en liten risk men inte större risk för Atlas än någon annan. DE är ett rutin ingrepp som går snabbt.
Där med får vi klappa om och säga hej då till Atlas, tanken slår alltid en sån gång, tänk OM de är sista gången jag ser han... SÅ går han iväg så glatt med sköterskan...
Kvar står en gråtande jag, som just i denna stund sviker Atlas för all framtid, jag överger min egen hund när han behöver mig som mest inom några timmar...
NU följer 2 dygn av plåga och ren jävla missär! Allt finns dokumenterat i journal.
Att en hund ska behöva plågas ihjäl och självdö på ett djursjukhus är helt ofattbart.
Varje minut som går, varje minut som Atlas kämpar och plågas tjänar dom pengar på!!
Jag kommer aldrig förlåta mig själv för vad jag utsatt älskade Atlas för!!
Jag är jätte ledsen för att han är död, han kommer inte tillbaka, men jag är mest förbannad över hur allt gått till så sorgen är liksom bortträngd av ren ilska!!
Atlas är nu begravd här hemma, inte en minut till han skulle behöva vara kvar på DE där stället...

R.I.P älskade vän, Du fattas oss! Du var som Du var, du var annorlunda, de fanns ingen off knapp på dig men du var alltid så glad, livlig och positiv och alltid startklar... jag var så rädd om dig så jag blev galen på dig när du sprang som skjuten ur en kanon, rädd att du skulle gå sönder, jag blev tokig på allt du åt för jag var rädd de skulle bli de sista du åt, jag kände mig trygg när du skulle få hjälp av kunnigt folk, DE BLEV DIN DÖD!!
FÖRLÅT FÖR ALLT LIDANDE JAG UTSATT DIG FÖR ÄLSKADE VÄN!!!
För alltid i våra hjärtan vännen....

Att pussa på gobiten när han e så här trött och go...
Hallon hunden, Ja för de är just vad han är!
Han har på eget bevåg lärt sig spåra hallon, inte mig emot ;-)
Endera ställer han sig och markerar eller lägger sig, ger sig inte förän jag plockat bären!

Ja kortet är taget mitt i älven, dock brukar de vara strand här i vanliga fall.
Atlas var ju ingen bad pojk i fjol, men efter att ha varit i vatten trasken några gånger verkar de inte bekomma med vatten länge.
Trodde de skulle bli mer bekymmer att få i tassarna i vattnet men inte då, han knata i så fint så!
Å så stolt han blev själv då! Å matte å husse med så klart.
Härligt att se han glad och tyngdlös i vatten, riktigt mallig...
Stanna även vid homna tjärn på väg hem och kolla om han ville bada där med och de ville han!
Så tanken är väl nu att vi återupptar vår reab i vattnet....
Å vi hoppas att de 2 dagar han halta var nå tillfälligt bara, gick 9 dagar mellan så jag hoppas på de bästa.
Nu du mormor kan du inte kalla han fegis!!! ;-)

Idag efter maten hoppa vi in i bilen och drog mot homnaStrömmen för promenad med Atlas.
Första riktiga vara lös promenaden sen operation faktiskt. Har ju varit lös lite här hemma och då har de blivit tokrus och koppel igen. Men n u på "okänd" mark gick de lugnare till. Å trött blev han oxå!
Han har ju mer koll på oss när han inte är så hemma säker. Håller sig närmare och har mycke annat att fundera på. Så de känns tryggare på något vis.

Reaben för oss blev ju inte som de var tänkt, hon hamna ju på sjukhuset och alla besök blev ju inställda. Mindre lyckat med tanke på att hon skötte reab både i Falun och Gävle. Alternativet för oss blev Härnösand eller strömsholm då, eller försöka göra de bästa av de på hemma plan.
Jag tycker ju jag Har gjort allt som står i min makt för att få Atlas frisk!
Han var still de veckor de krävdes, vi bodde i köket x antal veckor för att minska utrymme, vi har åkt på reab och återbesök i strömsholm, varit på reab i Gävle. Följt de träningsprogram vi fått, senaste vet besöket trodde dom att 4 v reab till skulle räcka och hon skulle ha kompetensen att frisk förklara Atlas samt ge oss nya tips och råd. Men som sagt, de körde fast!!
Iställe ökade vi på promenaderna 5 minuter varje vecka som vi gjort tidigare veckor. Sen övergick vi till sunt förnuft med tanke på ålder och ras. Vi tränade på vår stora boll, lade till lite extra eftersom. Fortsatte lite uppförs träning och undvek nerför i den mån de gick.
Börja prova på att vara lös på morgon hemma på gården då han ofta e som lugnast. Prova på vara lös på promenader som slutat i koppel. Börjat gå lite utför med stadigt tag om halsbandet.
Han är oftast helt lös i huset oxå Nu, blir de lite stökigt får han vara i köket och hallen för att undvika hastiga hopp i och ur soffan!

Jag funderar på om jag gjort rätt som jag gjort?
När vågar man släppa på gränserna ytterligare?
Jag vet ju att många hundar har betydligt längre reab tid än vad vi har fått, som fortfarande är halta efter de veckor vet trodde Atlas skulle vara frisk nog att börja leva normalare igen.

Vi var ju på avslutning på valpkurs för någon vecka sen oxå, den avslutades med en tävling!
Tävlings människa som jag är blev ju taggad till max!!!
Men med en hund som inte kan agera fullt ut förstod jag ju förutsättningarna...
Matte fick svara på massa frågor på en tips runda, där i mellan var de olika moment som hunden skulle utföra.
Ett moment var att välja vad min hund skulle välja av följande, köttBull leksak eller matte!
Självgod som jag är trodde jag ju så klart att jag var nr 1 så jag fyllde i de alternativet!
Tänkte som så, hemma har han valt godis, men på bortaplan är han nog inte självsäker nog....
Men f*n vad fel jag hade!!
Atlas valde köttbullen först, Pipleksaken sen och mig sist :(
Där rök massa poäng!
Ett annat moment där poängen rök var ju så klart inkallning på tid som jag helt valde att stå över, dock vet jag vem som vunnit om jag låtit honom!
Potatis promenad i slalom barna gick därimot bra, hålla en sked med potatis på i samma hand som kopplet, här åkte potatisen bara i marken en gång! Här fick vi poäng!
Balans övning på stockar hoppa jag oxå över, tänk vad ett fall skulle kunna ställa till...
Hur gick de då på mattes frågor?
Jo då, de sket sig på några, ex vilka datum man inte får ha hunden lös samt vilken vind man vill ha vid spår...
Trots mina missar samt Atlas tillstånd kom vi 2.a och fick oss en vattenskål, sån där praktisk i tygliknade material.
Så med tanke på att Atlas hoppa över vissa moment som de andra gjorde så är jag nöjd...

Liten har blivit stor, de börjar bli trångt om plats lite här och där nu. I somras satt både han och jag bekvämt här!!

10 månader, vikt 50.7 kg.
11 månader, vikt 53.4 kg.
12 månader, vikt 52.8 kg, 69 cm.

Ja dessa månader blev inte som jag hade hoppats och tänkt. Söndagen före jul började Atlas halta, de var synligt ibland och inte ibland. De blev flera veterinär besök och dom kunde till slut konstatera osterchondros.
Operation var oundviklig, å från konstaterad skada till operation hade de tyvärr blivit mycke större skada, både på bredd och djup.
Men efter 100 tals mil i bilen och besök hos vet och reab är han på god väg mot ett normalt liv igen.
De som varit jobbigast för Atlas under tiden har varit att vara lugn! Varför vara lugn när man kan leka?
Men humöret har han aldrig tappat, bara leta bus och varit glad.
Smärtan som jag gruvat mig mest för har varit minsta problemet!!
Jag är stolt att jag har en hund som är lätt att hantera, vem som Hellst får göra vad som Hellst med honom.
Extra bra var de på operationsdagen när Atlas följde sköterskan utan minsta bekymmer....

Annars är han en pigg, bråkig, öronlös, fantasifull och helt underbar ett åring... Listan på hyss kan göras HUR lång som Hellst...
Vi älskar Atlas för den han är, å är trots allt väldigt glad att han kom till oss, även om vi hoppats att han skulle slippa gå igenom de han behövt göra...

Grattis även till resten av syskonen....

Liten börjar bli stor, vet inte hur vi ska lyckas få någon vikt idag...

Hals 57 cm
Buk 87 cm
Höjd ca 68-69 cm, detta innebär att killen har nått den höjd som är tillåten enligt rasstandarden. Återstår att se om han växer över eller stannar.

Mellan 8 och 9 månader har vi haft bekymmer med spöken! De går upp och ner, förra veckan trodde jag De vänt men icke. IGår var en bra dag och idag har vi mycket farligt både inne och ute.
Vi var ner på lillbo skolan i fredags när alla sluta, vi hämta Matilda då. Var spännande att se allt folk, men han förstår fortfarande inte varför allt folk inte vill hälsa. Passa även på att gå en runda på lillbo området.

Vikt 46.6 kg

Höjd ungefär 68 cm.

Vi har hunnit med valpkurs igen sen sist jag skrev. En gång blev de inställt pga kylan. Men då åkte vi upp och träna lite dagen efter, vi höll mest på att krypa i tunneln för de älska han! Jätte duktig var han och kul tyckte han oxå. Helgen som var så blev de en dubbel omgång på kursen, mycket givande. De var olika stationer som vi fick gå runt på 2 å 2 med en hund åt gången. De var absolut den mest givande dagen hittills tycker jag. Ser fram emot nästa gång!!

Vikt 43.5 kg!

PM:et till Atlas första utställning har kommit!!
Shit alltså nu drar de ihop sig :-)

Kommer bli spännande att se hur han reagerar på alla dessa hundar av olika raser.
Roligt att han inte är ensam bullmastiff...
Vi har start nr 2 så de är inte massa onödig väntan som tur är..

Snabbt räknat är de 192 hundar anmäld till utställning samt att de är tävlings lydnad klass 1-elit.
Lagom liten utställning att börja med :-)