Apotin

Kan börja med Atlas, förra söndagen syntes hälta i några steg.
Igår kväll syntes de igen...
Å i morse var han stel. Inte riktigt halt men syns att de Är något.
Exakt 3 månader efter operation idag, är de ett normalt bakslag eller Är skadan åter tillbaka??!

Då till nattens bravader...
Jag tänkte till och bada strax efter kl 1 i natt...
Kollar till Lill flocken på 4 st först och ser att Flinga reagerar och blåser upp sig!
VAD ser hon tänkte jag??
Kollar jag med och ser en som jag tror är, en enormt stor räv med jätte svans, har sett skabb räv på slutet och reagerar på svansen...
Den går väldigt konstigt, liksom lite med krökt rygg och svansen hängande rätt ner.
Jag står inne, max 20 m från Flinga och tittar...
Räven kommer närmare, den är nu max 10 m från Flinga...
Då ser jag, de Är FAN ingen räv!!!
Tanken slår mig, de Är FAN VARG!!!
Sen går allt väldigt snabbt, på några hundra dels sekunder står jag så lugn jag bara kan i sovrummet, säger åt Tomas lugnt pga att Atlas inte får göra hastigt ryck, Tomas de Är varg i hagen! Atlas både hör min puls och Adrenalinev som rusar så han vaknar men är lugn trots allt.
Nästa sekund är jag i hallen, iklädd enbart String trosor och mina vinter kängor, Ja nå annat hann jag inte sätta på mig, beger jag mig på jakt!
Jag springer för livet känns de som, skydda mina hästar är de enda som finns i tankarna, jag kommer ut bakom driften just som djuret går rätt igenom trådarna, 4 st med Bra el.
JA jag skriker som aldrig förr, viftar med armarna, springer rätt emot djuret!
Djuret blir först rädd, skyggar ihop lite för att senare resa sig och rusa iväg, den skällde på ett underligt sätt...
Men jag sparang på, tanken var väl att döda den nästan, Hur de nu skulle gått till??!
Hur som Hellst hann jag inte ikapp den, hade väl 10 meter försprång den som mest men öka ut fort, sen försvann den.
Ja.... Då står jag där då, iförd string trosor och vinter kängor, nästan hos grannen ;-) Ja då kom jag på att kläderna var inne... pinsamt värre....

Vad jag nu har jagat i natt lär jag aldrig få veta till 100 %, men när allt lugna sig höll Tomas på bryta ihop i värsta skrattattacken, han hade kommit ut på alltan och sett mig jaga djuret, hört djuret skälla tillbaka på mig. I den mundering jag hade på mig hade allt sett väldigt roligt ut, å de kan jag ju förstå oxå....
En sak som är säker Är då att de inte var någon av grannarnas hundar som var här, den ena har ju krok svans upp på ryggen och den andra saknar plym på sin svans, ingen av dom är så pass stor heller. Jämte och stövare.
Obehagligt var de iaf och klar vaken blev hela huset...
Regnet har gjort att inga spår syns idag.