Apotin

020709-100412, mitt ALLT, för alltid ÄLSKAD och SAKNAD.... Men livet på gården går vidare....

barnarbete och ambulans....

Dammsugare är spännande värre...



Man kan ju både stå och gå med den, sitta och även krypa med den ;-)


Ja, så har man prövat på att åka ambulans i vuxen ålder med då...
Först vakna jag natten mot söndag av en häftig huggande värk i högra rygghalvan, kunde de vara värkar på gång?
Nä, kändes inte alls så.
Detta var mer som ett knivhugg, kunde inte röra mig på 5-10 minuter...
Men sen var allt bra...

Söndagen tyckte jag de pirra och killa i hela nedre delen, tryck som om jag var kissnödig men kunde bara få ur mig några droppar, säkert bäbis som ska vända sig tänkte jag.
Men av någon olust går jag och badar när Nikolaj sover, Tomas lägger sig och vilar i rummet.
Efter ett tag börjar de göra ont, på samma ställe som på natten.
Jag ropar in Tomas och säger att jag har så fruktansvärt ont!
Sen blir de värre och värre...
Till slut skriker jag mest, ullkar och försöker spy, försöker röra mig men tar mig ingenstans...
Tomas som inte är vidare tålig såna gånger får nästan panik.
Han vet inte alls vad han ska göra...
Men vi enas att någon måste komma och ta Nikolaj så efter lite hjärnsläpp lyckas han slå nr till mor sin.
Enda han säger och tänker på är hur han ska få mig ur badet.

Tiden går, kanske runt 10 minuter och de värsta ger med sig, svärmor kom och Nikolaj vakna ju så klart så han fick vara med farmor.

Innan jag är ur badet kommer de igen, nu börjar jag faktiskt undra om de är livmodern som brustit, frågar Tomas om jag blöder men tur nog gjorde jag ej de.
Njurarna var de ju lite problem med förra gången jag var gravid så de slog mig att de måste nog vara de nu med.

Till slut var smärtan outhärdlig så jag ber Tomas ringa ambulans...

Innan ambulansen kom hade de värsta släppt, deras misstanke var njursten, resan ner i skrammel ambulansen var bara bedövande och skön!
Gick bra enda till vi kom in i garaget på akuten, då kom 4.e och sista anfallet.
Nu får jag nästan panik själv, sitter fast i den där jävla båren i ligg läge och kan inte röra mig alls, personalen tar snabbt lös mig och så fort jag får ställa mig lättar kniven i ryggen!
Ambulans personalen är gulliga och undrar om vi ska ta en tur till i ambulansen eftersom resan var så behaglig.
Sköterskorna är oxå ganska övertygade om att de är ett Njurstens anfall jag fått när dom ser mig.
Nu får jag lämna urinprov och vänta på doktor. provet går fort och hör sköterskorna säga att de är nog garanterat njursten eftersom de tar äggvita samt blod i urinen.
Dock finns inget test som säger att så här är de, de finns som tyder på och tillsammans med symptom kan man lättare ställa diagnos.

Så kommer iaf doktorn inhaltande och hostande in till mig, nu blev de ju nästan värsta gympa passet,
böj dig hit, böj dig dit....
Å så konstaterar han att de måste vara en muskel, för vid njursten har man ont.
Men nu jävlar hettar jag till, de som varit med mig på sjukhuset kan nog föreställa sig på ett ungefär hur de lät!!
Men vad fan, tror du inte jag känner skillnad på muskel och annat.... typ....

Efter doktor halt sett prov resultaten så ändra han inställning oxå.
Då blir ju nästa problem...
Gravid!!!
Ingen röntgen, ingen medicin i dagsläge. Ett ul-ljud kan de göra men bäbis trycker på blåsan och urinvägarna så de skulle ändå inte ge en klar bild av problemet...
Doktorn sa de vore lättare om de tar typ 2 v kvar av grav...
Men eftersom de tar sån pass kort tid av smärta så riskerar man inget som tur var, så inte mycket mera att göra än att skrika ut och bita ihop om de återkommer då tyvärr...
Så inte mycket mer att göra än att åka hem...
De tog iaf ett prov och kolla om njurarna tagit skada men de var nog som de skulle för annars skulle de höra av sig före i går morse....

Sen igår måndag åkte vi och kolla bäbis och mig i övrigt.
Allt såg bra ut och ingen fara alls med bäbis!
Själv hade mina värden ökat så allt dåliga mående av piller har gett resultat, inte längre farligt låga siffror ;-)
Å som de lät på denna barnmorska så ska vi få göra ett ul i Bollnäs för att kolla att bäbis fixerat sig riktigt då 2 st missa sist och jag inte riktigt litar på de dom säger :-)

Vet ni om att ni som kollat bloggen de senaste 5 timmarna har ett snitt på att ni kollat den över 7 gånger per man!! Å de vet jag att inte ni gjort... Så inte undra på jag undrar vem fan som har sånt intresse av mitt liv när bloggen är olåst!!

Hua, låter inge trevligt alls det där...Men jag kikar in en eller möjligen två ggr per dag för o se om det hänt nåt på sidan :o), Sköt om dig !

Tur att åkturen hjälpte lite så inte allt var i onödan då =) Inget roligt alls det där och jag vet från gallstensinflamationen, kanske inte samma smärta vad vet jag men det gör jävligt ont också. Saknar er i kullen, ska bli frisk först sen kan jag komma =) Kramar