istiden är tillbaka...
Å inte tycker jag de är vidare trevligt, hagarna frös till när de var som knöligast så hästarna har stora bekymmer att gå normalt fläckvis nu.
I morse var hyrhästarnas badkar helt botten tjälat, stackars Nikolaj blir en härdad pojke som tvingas ut i kylan och mata och titta på när mamman tinar vatten...
Får spika ihop nå lådor som går isolera och ha små tunnor hos alla, de hjälper några grader till så då gör vi så.
Bäst vore väl med någon form av elkar, men med så många hagar skulle de bli svindyrt!
Just nu sover lilla kärleksbarnet mitt så jag har passat på att packa lite foder, skönt att dela upp de nu när man inte riktigt är van kylan :-(
Som de flesta vet men som jag inte skrivit så gjorde jag en praktvurpa efter utställningen förra helgen, förmodligen en liten hjärnskakning, ond nacke, buk, höft, knä m.m. De sitter fortfarande i på min vänstra sida av bålen, går knappt ligga på nätterna samt är dsvårt att typ lyfta och så, n de är bara hugga i de för allt måste ju göras oavsett hur man mår, mucka innebär ju nästan att jag spyr, finns inte så många tekniker att göra de på och göras måste de ju så de blir lite si och så gjort faktiskt... Tomas hjälpte mig mata hästarna söndag morgon, lunch, kväll och även måndag morgon. Trodde typ jag skulle dö när jag hade lyckats ge dom mat på lördag kvällen då de hade hänt, huvudet höll verkligen på att explodera, varje ljud skar i skallen och varje rörelse verka vilja komma ur skallbenet. Vilken fantastisk dålig mamma jag var den kvällen, stackars barn förstod ju inget och pappan gjorde inte mycket heller för att hålla barnet sysselsatt så jag skulle få vara ifred heller, klart de inte sluta bättre än att fly ut till hästarna och tystnaden och ron som råder där ute! Vila var nog de som hade behövts mest...
Nu ska jag leta fram lite ätbart till gossen, sen hoppas jag helgen inte bjuder på för mycket busväder så vi kan åka upp till Homna och gå med Izor oxå...
I morse var hyrhästarnas badkar helt botten tjälat, stackars Nikolaj blir en härdad pojke som tvingas ut i kylan och mata och titta på när mamman tinar vatten...
Får spika ihop nå lådor som går isolera och ha små tunnor hos alla, de hjälper några grader till så då gör vi så.
Bäst vore väl med någon form av elkar, men med så många hagar skulle de bli svindyrt!
Just nu sover lilla kärleksbarnet mitt så jag har passat på att packa lite foder, skönt att dela upp de nu när man inte riktigt är van kylan :-(
Som de flesta vet men som jag inte skrivit så gjorde jag en praktvurpa efter utställningen förra helgen, förmodligen en liten hjärnskakning, ond nacke, buk, höft, knä m.m. De sitter fortfarande i på min vänstra sida av bålen, går knappt ligga på nätterna samt är dsvårt att typ lyfta och så, n de är bara hugga i de för allt måste ju göras oavsett hur man mår, mucka innebär ju nästan att jag spyr, finns inte så många tekniker att göra de på och göras måste de ju så de blir lite si och så gjort faktiskt... Tomas hjälpte mig mata hästarna söndag morgon, lunch, kväll och även måndag morgon. Trodde typ jag skulle dö när jag hade lyckats ge dom mat på lördag kvällen då de hade hänt, huvudet höll verkligen på att explodera, varje ljud skar i skallen och varje rörelse verka vilja komma ur skallbenet. Vilken fantastisk dålig mamma jag var den kvällen, stackars barn förstod ju inget och pappan gjorde inte mycket heller för att hålla barnet sysselsatt så jag skulle få vara ifred heller, klart de inte sluta bättre än att fly ut till hästarna och tystnaden och ron som råder där ute! Vila var nog de som hade behövts mest...
Nu ska jag leta fram lite ätbart till gossen, sen hoppas jag helgen inte bjuder på för mycket busväder så vi kan åka upp till Homna och gå med Izor oxå...
Kommentarer
Trackback
