Än så länge läker de som de ska...



Nu har de gått 4 dagar sen operation.
Såret är torrt och fint och matte är nöjd med utvecklingen hittills!
Apotin äter ju penicillin några dagar till så jag hoppas de inte blir komplikationer då kuren är slut.
De har inte varit en tendens alls till att klia på såret ännu.
Men de börjar se lite irriterat ut där dom rakat bort all päls, så den börjar nog växa ut nu.
Vet man ju själv hur irriterat de kan bli på huden efter man rakat sig!!
De blir några korta promenader nu i början, han skulle ju ta de lugnt tills stygnen var tagna.
Men samtidigt måste magen vara i trim så inte de blir stopp.
Så de blir till att gå lugnt och försiktigt i Apotin.s tempo :)

Första dygnet hemma...

Allt har fungera precis som de ska hittills!
Igår kväll åt Apotin och bajsa lite så den biten fungera. I
dag har han fått penicillin 2 gånger och ätit burk maten han fick 3 gånger,
dock har han inte bajsa än idag.
Men han var ju tömd på tisdagens mat och sen inte ätit på 2 dygn,
så jag kan säga han inte ätit egentligen sen måndag kväll,
så de är väl inte bara skita då heller!!
Får se om de blir något senare ikväll, då ska han även få pröva på lite blötlagda kulor.

Såret tycker jag ser bra ut, tror det är 17 eller 18 stygn dom sytt med,
så de är ingen titthåls operation dom gjort precis.
Han verkar inte ha speciellt ont heller med tanke på vad han gått igenom,
han tar de lite lugnare än vanligt och ser något försiktig ut bak när han går,
men i övrigt börjar han bli mer och mer sig lik :)

Så jag hoppas och tror, även om de är tidigt att säga nå,
men de känns som att de här kommer bli bra!
Han är lite mer vaksam vart vi tar vägen nu,
han har ju aldrig brytt sig förr men nu har han åtminstone lite koll på vart vi tar vägen och vad vi gör, säkert lite orolig för att bli lämnad igen.
Vi har bädda på köksgove, så mysigt så :)

i natt var de jag som var på hel spänn, minsta lilla ljud och jag flög upp!
Även om jag kände att Apotin hela tiden låg på mig blev jag orolig.
Men sen vid halv 5 i morse däcka även jag,
var säkert för jag viste Tomas snart skulle upp så jag slappna av.
När Tomas steg upp strax efter 5 låg Apotin så lugnt och sov på mina ben så Tomas hämta inte ens matlådan i kylskåpet :)
han ville inte störa oss :)

Jo, en annan sak...
Jag lova ju göra något vettigt för Nickan pengarna,
jag sa ju att de pengarna skulle komma till nytta för att hedra henne och för att få ett nyttigt minne för att bli påmind om henne och som kunde hjälpa de andra hästarna.

Sagt och gjort!
Jag bestämde mig för att köpa en HORSE CAM!!
En sån där ÖvervakningsKamera som jag kan ha i transporten och i boxen vid ex fölning och sjuk häst, idag kom den :)
så nu kan jag filma å ha koll,
lcd monitorn är ju trådlös om man vill använda den så eller via ström.
Lämpligt värre...

13.17 kom samtalet jag väntat på...

Ja falun ringde och lämna rapport.

Dom ville hellst ha Apotin kvar en natt till.
Men han mådde väldigt dåligt och var fruktansvärt stressad!!
Vägra äta...
Var nog fortfarande lite drogad.
Han flåsa konstant hela tiden, hon undra om han flåsa ofta?
Nej ALDRIG så nu förstod jag hur dåligt han mådde.
Jag ville ha hem honom direkt.

Jag undra vad orsaken var att dom ville ha honom kvar? 
De var främst pga att systemet skulle komma igång igen, äta och skita.
Men jag svara bara att ni inte kommer få i honom någon mat.
Nä de trodde inte hon heller.
Jag fråga om de var någon fara för sårets skull?
Men nej de trodde hon inte.
De var sällan de blev nå med de.
Diskution fortsatte och mitt argument var att Apotin trots allt har de bättre hemma!
Där han kan stressa ner, äta, vara i lugn och ro och mår bra.
Veterinären höll fullständigt med och sa att om han ändå inte äter här har han de bättre hemma :) Om något skulle hända har vi Öjvind 30 min i från och falun 1.5 timma och nå så akut trodde hon inte de skulle bli så vi inte skulle hinna tillbaka.
Så de blev till att slänga sig i bilen :)

Väl framme fick jag nästan en chock när Apotin kom :(
jag har ALDRIG någonsin sett en så stressad hund!
Synd de skulle vara min egen jag skulle behöva se i detta skick!
Han flåsa så ögonen höll på ramla ur, trodde knappt han fick luft!


Men han satt sig direkt i mitt knä :) På salen i falun..


Matte ta mig härifrån!!! NU!!!

Bil resan hem lät han lika tills vi kom ur stan och ut på vägen hem.
Då slappna killen av, vi låg bak i 9-5:an,
han höll fast mig med sina tassar,
kröp tätt intill,
 la sig på mig med skallen,
tvär somna och snarka :)
så underbart skönt att höra dessa snarkningar!

Nu har vi lite eftervård att fixa här hemma,
dock är Apotin lite tagen av situation,
extra vaksam, l
ite flåsig och lätt skvittig.
Drogerna har väl inte gått ur kroppen än heller,
å klart de måste kännas en hel del att nyss haft buken upp skuren och sen inte ha någon medicin mot smärta.
Nu är de garanterat mardrömmar på g!!
Hua Hua, vad han lever rövare nu!!

ÄNTLIGEN HEMMA!!!


Ligga mattes knä...


Så skönt att vara hemma..


Mys pys... Hålla fast matte ;-)


Apotin, husse & Gubben..


Är så trött och avslappnad nu...

Vilken dryg väntan...

Att bara gå här hemma och vänta på telefon är inte kul...

Men samtidigt skönt att dom inte ringt!
Då vet jag ju att inget akut hänt med Apotin...

Som om de inte vore nog nu, jag bärde ut 2 hinkar vatten,
allt lugnt i hagen, går in och hämtar 2 hinkar till...
Kommer ut och Jenka har rulla fast på driften!
Tur dom e små, full fart fram och slita tag i understa benet och rulla tillbaka henne.
Hade väl bara fattas att hon skulle lyckas sparka mig i skallen oxå, men tur nog gick de bra.
Fjant verka fatta nå var galet,
han var snabbt på plats och enligt mig var i vägen,
han liksom bråka på henne och jag såg vad han sa,
stig upp nu Jenka!
Bara hon var på benen lugna han ner sig...

Operations dagen...

Hur tufft de än var att lämna Apotin i en bur igår hade jag ju inget annat val.
Kl 09.13 i morse ringde dom och sa att natten varit stabil,
ny röntgen var gjord,
sederad igen,
blod prover tagna och allt var normalt.
Kvällen innan hörde veterinären ett blås ljud på hjärtat.
Väldigt väldigt märkligt då Apotin varit hos en specialist för inte så länge sen just för hjärt undersökning!
Öjvind hörde inte heller nå!
De gjorde inte veterinären som lyssna idag heller, trotts att de var samma som igår!
Apotin morra åt personalen bara dom närma sig buren, han trivdes inte alls!

De hade gått bra att gå ut med honom, dock måsta kragen av innan han kunde göra sina behov. Operation skulle ske på em, de var bara vackert vänta på nästa tel samtal.
Timmarna gick, hysterin i mig växte!
Oron gjorde att jag knappt kunde andas.
Sur och irriterad, varför ringer dom inte??!
17.07 ringer veterinären som tog emot igår,
även hon som operera och tala om att operation gått bra och att han vaknat.
Dock fatta jag de som om att han åter igen blivit sederad för de var lättare att handskas med han då. Fredag trodde hon ev han kan komma hem om inget tillstöter.
Men inte kan dom väl sedera han så länge??

Då är de bättre att vara hemma i lugn och ro med uppsikt tycker jag,
jag känner ju trots allt min hund bäst,
han är inte heller stressad hemma och skulle må så mycke bättre här.

Jag hoppas nu av hela mitt hjärta att Apotin,
hjärtat mitt får komma hem senast fredag och att inget tillstöter,
tillståndet räknas som stabilt enligt veterinären,
men dom vill ha uppsikt,
en gång i timmen kollar dom till honom.
Jag kan bara säga de, jag har hellre bytt plats med Apotin,
jag har kunna gjort denna operation utan bedövning bara han hade sluppit!
Oron och inte veta ett dugg gör mig tokig, att sen vara 11 mil i från är inge vidare alls...
Nu blir de väl en till natt med knappt nå sömn, å i morgon ringer dom inte förän efter 13 tiden.
Fy vilken väntan, vilken pers, att gå runt här är hemskt!

Nä nu får du kämpa på och komma hem Apotin...

Resan och besök på djur sjukhuset...

Resan gick så bra de kan gå i ett akut läge.
Behöver väl inte säga vilken hastighet den gick i men med tanke på halkan och väg byggen så kom vi fram tidigare än beräknat.
Jag låg bak med Apotin och höll fast oss båda så gott de gick,
mitt i all oro kände jag mig något lugnare än resan till bollnäs,
höll hela tiden handen på magen och hade koll.
Apotin var ju sederad, slö men vid medvetande och lättad över att plågorna släppt.
Väl framme i falun var de svårt att gå,
djur sjukvårdarna kom med en bår,
men glöm de sa Apotin med ett skall som bara en fylle hund kan få ur sig!!
De blev vackert till att vingla in för egen maskin, en som drog och en som sköt på.
In på röntgen igen!
Magen var i rätt läge ännu.
I normala fall skulle matte måsta lämna lokalen nu och åka hem,
men nu var ju inte patienten speciellt normal heller.
Han sa ifrån gång på gång, men så fort jag prata med han lugna han sig och rörde inte en fena.
Dom undra över krage för dom blev ju "rädd" för bett,
men jag garantera att de var lugnt så länge jag var med.
Å de var de.
Kanyl skulle sättas, 8-9 gånger misslyckades dom, 3 olika som pröva sticka!
Sluta med att skalpellen åkte fram och dom börja skära i huden för att hitta venerna,
3.e gången veterinären skar hitta hon rätt.
Behöver jag säga att jag blev förbannad?
Amatörer tänkte jag..
Sen fick jag rasta Apotin,
resten av kvällen är tyvärr sensuerad då vissa undantag gjordes som kan verka störande i folks öron...
Men jag är oerhört tacksam mot personalen som handla utifrån rådande omständigheter med en besvärlig patient!

Tack...

Magomvridning... Kanske jag hjälpa någon rädda liv med detta blogginlägg.

Sen Bamse fick magomvridning har jag funderat och varit liv rädd för magomvridning!
Jag har tänkt på de varje dag, en, två, tre gånger om dagen.
Så på läst som jag var viste jag alla symtom!
Här om natten vaknade jag av att sängen var full med dreggel, flög upp!
Apotin var på väg in i köket men rasa ihop 2 gånger på vägen.
Läskigt värre!
Men han gick och drack vatten och sen la han sig för att sova, jag jag vaken och var orolig.
Men efter en timme tänkte jag att de var lugnt.
De gick några dagar...

Å så igår när Apotin druckit vatten försökte han kräkas utan resultat.
Han la sig, snarka, steg upp, la sig, låg någon minut, snarka, bytte plats osv.
Jag börja bli orolig, när han hållt på så säkert 25-30 gånger ringde jag veterinären.
Alltså han flåsa inte, gnällde inte som de flesta gör.
Han börja svälla i buken, nu blev de il fart till bollnäs!
Åk så snabbt ni kan sa Öjvind.
I alfta börja läget bli kritiskt,
buken svällde och svällde,
Mjälten börja trycka ut,
Apotin börja snurra och var orolig,
orka inte hålla upp skallen.
Nästan i bollnäs börja jag fundera om de var kört,
tyckte han blev apatisk och tung andad, explotion måste ha varit nära!
Väl framme blev de röntgen som konstatera jag hade rätt, magen var som en fotboll.
Öjvind sedera genast och gjorde ett otroligt jobb!
När väl mag innehållet börja komma och Öjvind säger :
-Nu har vi räddat livet på han!
Då börja mitt hjärta lugna sig lite.
Efter drygt en timmes kämpande i bollnäs bedömde Öjvind att läget var så pass stabilt att vi skulle våga ge oss iväg mot djur sjukhuset i falun för operation.

Så hur på läst man än är om en sjukdom skall man tänka på att endast en symptom kan räcka i ett akut läge!! Så vid minsta lilla misstanke om magomvridning, åk direkt!!
Tyvärr hinner man inte fram alla gånger i tid...
Alltså första natten jag vakna hade de nog snott runt lite,
men de gick förmodligen tillbaka då de inte snott runt helt...
Enligt veterinären var de vanligt att de kunde vagga fram å tillbaka några gånger för att sedan sno till riktigt...

KÄMPA PÅ ÄLSKADE ÄLSKADE APOTIN!! JAG SAKNAR DIG SÅ... DU FATTAS OSS HÄR HEMMA...

Älskade älskade Apotin...
Jag kommer och hämtar dig så fort jag bara får...
De är så tomt utan dig här hemma...
Vi saknar dig alla :(
Så kämpa på nu!!

Tack till Öjvind som faktiskt räddade livet på Apotin.
Tack till personal och veterinärer som tar hand om Apotin på djur sjukhuset och som har opererat han idag...
Tackar även för de undantag som gjordes igår!

Nu hoppas jag och ber till högre makter att Apotin kommer hem senast fredag!!

Morgonens rapport, Apotin morra bara dom närma sig hans bur, han trivs inte nå vidare.
Sederad och röntgad, alla blod prov bra!
Hjärta bra.
Men dom lyckedes iaf gå ut med honom.

Eftermiddags rapporten, operation gjord och gått bra, Åter igen sederad för de gick lättare att handskas med han då.

Nu får jag inget höra förän i morgon efter kl 13 :(
blir de akut så ringer dom direkt...

Välkommen Lena & Lena RG



Hoppas ni kommer trivas med häst livet här på gården!
Lena RG är en 5 årig nordis tjej, j
ätte trevlig hittills.
Dock var jag väl inte så poppis som ställde henne på box nu ikväll :(
När hon kom idag gick allt så lugnt.
Sissi var ju tvär halt på 2 ben igår kväll så Sissi o Tepee har tillbringat natten på box.
Mot Tepee.s vilja, han mat vägra!
Sissi därimot tyckte nog de var skönt,
svårt att vara halt på 2 och fastna i lera med de andra 2.
I morse var hon något bättre och när hon fick komma ut och röra sig har de blivit bättre och bättre under dagen, besvärligast på ena bak nu.
Så de var skönt de gick lugnt till när Lena RG anlände.
Lena RG hade varit här runt en timme när lill flocken gjorde sig till känna,
dom hade inte ett dugg intresse av henne.
Men när matte kom med mat kom hela flocken i full galopp!

De var nog mer än Lena RG hade räknat med!
Hon bokstavligen flög iväg från dom,
svansen rätt upp, blåste och varna,
tvär kasta och gjorde pirruetter =)
hon kan ju omöjligt ha uppfatta denna färg glada flock som hästar på långt håll.
Men sen när hon förstod vad de var verka de uppstå lite kärlek mellan henne och Fjant ;)
Nu ikväll när de var dax att gå in stod hon, Sissi o Tepee tätt ihop med bara en tråd mellan sig och verka trivas så,
men almanackan säger att de är vinter så max 16 timmar ute utan ligghall.

Löjligt egentligen med tanke på att både maj, juni, juli o augusti hade kallare nätter än så här!
De är ju inget skit väder just ikväll som hon behövt skydd mot, men men...
Nu är hon inne och vi får se hur natten ter sig, om stalle är ombyggt i morgon eller inte.
Bara Sissi blir återställd hoppas vi på hopsläpp och att de kommer fungera.
För nog är livet som "begränsad vild häst" att föredra, flock liv med drift och mat att välja själv när de passar, gå in, gå ut, äta, slöa, motionera, ligga, busa, gosa med en kompis osv...
Låter bra mycke roligare de än att stirra in i 4.a väggar 8 timmar eller mer...
Eller??

Sänder en tanke till...

Ja så tragisk lördag de blev :(
Jag sänder en tanke till Anna och hela familjen Säll som i dag så tragiskt miste sin älskade hund Affe i en varg attack...
Inga ord i världen kan nog beskriva den sorg och vrede dom känner idag,
dels med tanke på vargen och de svenska systemet som fungerer ur uselt då de gäller rovdjurs politiken!!
Varför?
Varför?
Varför?
De är den ständiga frågan som dyker upp...
Brukar ju själv vara och gå uppe i skogen där de hände,
man undrar ju om man bara haft tur som klarat sig,
eller när blir man attackerad?
Linda mfl är ju där med sina barn och deras ponnyer.
När är vargarna tillräckligt många så dom ger sig på folk?
Ja vi som utmanar ödet lär väl märka de tids nog om inte de minskar antalet varg.
Samtidigt kan jag inte lasta allt på vargen heller tyvärr,
om inte de vore så in i helvete många vargar och revir här tror jag inte attackerna skulle vara så många!
Stammen måste begränsas tror jag.
De är för många på för liten yta, de blir kämpigt om maten,
de tar djur framför allt hundar som dom egentligen inte skulle ha tagit i normala fall.
De är ju politikerna som bär huvudansvaret för att sånt här sker.
Tänker dom inte tanken någon gång att de plågar sina vargar onödigt när dom ska tränga ihop alla till begränsade områden där de inte finns tillräckligt med mat??
För fanns de obegränsat med mat åt vargen tar dom inte en liten drever till fika precis.
Dom vill ju bli mätta och ta sig större måltider än så.
Så mitt förslag för ALLAS BÄSTA är att vargen ska leva nära stor städerna,
i tillräckligt stora hägn,
dom får mat i den mängd dom behöver,
dom som vill ha vargen kan åka dit och kolla på dom och hälsa på,
å vi som inte vill ha dom till grannar skulle bli av med dom!
Å sist men inte minst kan dom använda skatte pengarna till betydligt vettigare saker,
fan vad detta kostar oss pengar!!

Äntligen lite ljusare...



Ja de var verkligen på tiden att få lite lyse i åtminstone en av mina drifter.
Blir 5.e vintern vi bor här och jag har gnällt länge å väl att jag behöver lyse för att mucka när de är mörkt.
Vist, pannlampa i all ära men nog är de liksom bra att lyse lyser i hela driften och inte bara dit näsan pekar.
Så i dag gick jag på rusta själv och strosa och hitta de som saknades!
Slog till direkt, sen blev de thai mat och skynda hem och koppla.
Typiskt stegen var för kort!
Men upp i taket kom jag och lampan lyser efter diverse kabel dragning och massa kopplingar.
Tyvärr ser de inte vidare proffsigt ut men skit samma!!
Jag är ingen elektriker men är så nöjd att de lyser.
Å jordfelsbrytare är kopplad uti fall de skulle bli nå tok.
Så nu kan jag titta på hästarna även på nätterna =)
snodde ström från nya alltan så jag kan knäppa på där på nätterna.
Bara jag hittar tag på mer kabel ska jag dra vidare in till nästa drift,
nu e ju de mesta gjort så de är gjort snabbt bara jag har kabeln.
Gården såg mycke trevligare ut nu när Apotin och jag kom hem efter en promenad oxå :)
tidigare har de sett torrftigt, mörkt och tråkigt, nu såg de mer inbjudande ut och mysigt ;)
tänk vad lite ljus kan göra skillnad!!
Se om Tomas märker nå när han kommer hem?
Han var ju faktiskt hemma när jag börja på så då hoppas jag han tänker på de när han kommer..

Grabbarna grus, Vide & Apotin på väg hem...


Mallig, stolt och överlycklig!!

Å Dusty, Dusty, vilken klippa du var nu.
Var ut och tömkörde en vända, allt gick så bra :)
de känns så härligt att samarbeta när de går bra!!
Sen var vi hem och träna med vagnen, gå över skaklor och in i skaklor.
Sen fick vagnen följa med på promenad, de gick toppen att ha den med.
Allt gick lugnt och fint till väga.
Dock gick hon "bara" på fel sida skaklorna, (det var meningen hon skulle gå där breve)
men de är bra träning de med att lära sig ljudet från vagnen och att den inte alls är så farlig om man råkar ta i skaklorna ibland =)
så jag är nöjd och glad åt Dustys träningspass idag...

17 november

Igår hörde jag talas om en grabb på 22 år som bodde med föräldrarna,
han hade 125000 kr i månads peng!!
Hur ska en sån kille kunna anpassa sig till ett verkligt liv någon gång??
Han kommer ju inte ens vilja arbeta en dag i hela sitt liv kan jag tro,
inte ett vanligt jobb med ca 15000 i månads lön i alla fall..
Hur kan man som förälder förstöra livet så hemskt åt sitt eget barn??
Hua hemska tanke..
Annars då?
En skit delad tur på jobbe igår, suger ur musten ur en nå så väldigt.
Orkar inte med att hålla igång 18 timmar mycke längre så här ofta.
Men inga pengar inga djur anser jag, alltså inget liv för min del.
Så de är bara till att kämpa på då :(
Men hoppas på en bättring from 1 februari då de blir stora förändringar på gång på jobbe.
Hoppas på nya turer så de blir lättare att få ett normalare schema.
Som de är nu blir du straffad för du tycker om att arbeta kväll,
du har ingen möjlighet att kliva upp och jobba dag tur dagen efter,
de innebär att de blir dubbla skift en dag för att få en dag ledigt om du inte ska behöva arbeta 7 dagar i veckan och ändå inte få ut den tid du behöver!
Att de då sen finns folk som knappt behöver lyfta ett finger för att överleva får mig på dåligt humör. 
Vi som arbetar och sliter för lönen kan många gånger ha de sämre ställt än vissa,
vart är sverige på väg??
Ja man är väl inte född med guld sked i munnen precis, men har de egentligen varit nå bättre?  Tänker då främst på ovan nämd pojk som förmodligen kommer att få en rejäl chock nå tag när han ska ut i verkligheten och pröva på livet.
Måtte han träffa en kvinna med samma uppväxt,
annars kommer han förmodligen aldrig heller få uppleva kärlek och lycka med en kvinna.
För vem skulle annars orka leva med en sån person som inte upplevt de verkliga slit livet vi arbetar folk lever?
En liten tanke bara..
Lika barn leka bäst har de ju alltid sagts..
Å de tycks ju fan stämma oxå :)
Så till er alla där ute,
var glad att vi ändå tillhör arbetar folket,
vi vet ju trots allt hur hårt livet egentligen är stundvis,
vi får inte en chock av att hamna - på konto!

Söndag 15 november

Vilken slö dag de blev..
I morse var jag iaf pigg och fixa ordning allt direkt jag steg upp.
Gick med Apotin och kolla på en jakt hund som arbeta.
Sen blev de ett ryck i kväll oxå.
Men där i mellan har de latats mer än på mycke länge, väl behövt iaf.
Tomas och Hans-Ove var ut och åkte 4 hjuling och jag och Marie satt inne vid elden och prata och tog de bara lugnt!
Varmt och gött =)
Sen klämde vi en varsin pan pizza innan dom skulle hem.
De gick väl skapligt att mucka i morse, nog känns de konstigt att bara ta skit högarna och låta resten vara, men de ska ju vara så och blir förhoppningsvis bra till slut!
Synd de blev massa + grader igen, de hade fryst på så bra i hagarna och nu är de gegga igen :(
all snö är så gott som borta och de är mörkt, skitigt och tråkigt igen.
Passa på att säga grattis Lena på din 35 års dag!!
Idag känns de inte som att jag behöver varva ner speciellt mycke innan jag ska sova, har ju liksom inte kommit igång riktigt ännu, se om de går sova mer än någon timme eller inte efter en så lugn dag.
Till veckan är de jobb igen, måste även ringa veterinären, Dusty ska ha spruta, blev lite bortglömt de nu eftersom hon och Nickan skulle få samtidigt.
Men allt blev så rörigt när Dusty blev sjuk och Nickan skulle avlivas, blev liksom en hel del annat att tänka på då.
Men nu senast november ska hon ha så de blir den sista för året som får.
Nu har jag 2 års kullar kan jag säga, detta år har jag 7 st som skall ha och sen var 3.e år på dom. Nästa år blir de 2 som ska ha igen, så som de ser ut nu är vart 3.e år sprut fritt =)
Nu ska jag glåma runt på blocket och leta fynd innan sängen får ta över!
God natt där ute...

Lördag 14 november...

Ja nu har jag bestämt mig för att pröva göra djupströbädd av enbart spån!
Se hur de kommer att gå då.
Fyllde upp massa spån idag, så nu skall jag bara mucka ut skit hädan efter och låta bädden brinna ihop och bara fylla på med nytt spån så ytan är torr.
Se om den håller värmen sen eller om de misslyckas.
 Lyckas de blir de ju lämpligt att mucka resten av året, blir desto värre när allt skall ut i vår!
Får försöka hitta en liten lämplig traktor med skopa att låna då.
Idag kom pappa, Ingela, Hugo, Emil och Nova på besök.
Nova kolla på kort sen Lena var liten, hon var helt säker på att de var hon själv!
Å nog är dom lika som bär ibland.
Hur som hellst tyckte hon att hon hade konstiga kläder på sig =)
hon verka inte alls så förtjust i kläderna sen 70-talet =)
- titta Nova har konstig tröja,
- titta Nova sitter i bebis stolen,
- titta nu sitter Nova i bebis stolen igen, ja hon hade roliga kommentarer =)
sen när Lena hade vuxit lite på korten blev Nova helt övertygad om att de var Emil på korten å att de var han som gjorde massa saker =)
alla 3 ungarna var mäkta imponerad av Kurt!
Kurt fick vara lös med dom.
Emil var nog lite skrajj men alla 3 tog på både skal och kropp.
Igår var de då kalas hos Lena, passa på att fira Tommy direkt, jobbar ju 2 helger sen så jag vet aldrig när de skulle passa annars.
Även pappa fick sin farsdags present, bättre sent än aldrig sägs de ju!
I övrigt har de väl inte hänt så mycke idag, plogen sitter på traktorn,
4 kaniner har jag mucka åt, sånt där nödvändigt ont som måste göras!
Se om 5.e och sista får rent i morgon kanske.
Nu ska jag försöka söva nån timme, ska ju strax upp och fodra hästarna.
God natt...

Fredag den 13.e...

Ja törs man göra något idag eller blir allt bara tok denna omtalade fredag den 13.e??
Folkets oturs dag...
Jag gör ett försök att få ut de bästa även av denna dag..
Skrockfull som jag är tar jag de dock lite försiktigt :)

11-12 november


Apotin på promenad i ormtjärn 11/11-09

 


Apotin och Joline


Aha,, vad luktar det här då....

Igår var jag, mamma, Apotin och Joline upp till ormtjärn och gick.
Så bra att gå där där det är fina mjuka stigar att gå på.
Apotin har fått ett sår på trampdynan så en frysen grusväg var inte de bästa för honom.
Stackars Saga löpte och fick stanna hemma.

Igår morse mucka jag ur drifterna och fyllde spån.
De har frysit ihop skapligt i hagarna nu så de är inte längre jätte geggigt där.
Skönt att få lite renare i hagarna för de har ju knappast gått att gå där utan att tappa skorna ju!!
Tycker att hästarna fått mer livsglädje och energi på nå vis nu sen dom fått blöt foder ;-)
Det syns på dom att livet leker och dom är på allerten...

Till helgen är jag ledig och det ska bli skönt.
Lite kalas att avverka,
Lena blir 35 och Tommy 25 ihelgen.
Ska till Lena i morgon och hoppas jag träffar på Tommy där så han kan få en present oxå.
Dom fick ju för sig att åka båt när dom fyller så de blir till att fira på fredagen. 
Synd nog verka de inte som dom ville ha med sig "familjen" på resan utan valde att åka själv.
Hade ju hoppats på att fira dom med fest då jag lagt ledig helg eftersom de tidigare låtit som dom skulle slå ihop kalasen...
Men men...
Kan vara skönt med en hel ledig helg ändå.
Kan ju hoppas jag träffar på pappa oxå då för på farsdag jobba jag 7.30-20.30 så inte hade jag tid då, inte kom jag ihåg de heller när de väl var söndag :-(

Hoppas även på att få ut alla hästar på tur även denna helg.
Har stora funderingar på hur jag ska kunna motionera fler åt gången??
Förslag mottages gärna :-)
Tepee har blivit "gammal" de senaste året tycker jag..
Han känner nog av sin rygg till och från som de verkar.
Han var ju väldigt öm i ryggen i fjol runt nyår.
Men enligt vet var han ju återställd efter en månad..
Men kanske är nå som spökar nu igen?
Han ligger mer än vanligt och vilar höger bak mycke.
Men med hans kroppsbyggnad är de ju inte undra på de blir belastning heller.
Han mår så mycke bättre när han fått ut och promenera och fått fart på systemet.
De riktigt syns hur han sträcker ut hela kroppen och njuter av att få komma ut.
Sen ser han ut att må mycke bättre efteråt.

Kanske skulle leta mig medryttare/skötare som inte har mer krav än lulla i skog och mark.
Men sån otur man kan ha med sånna vet jag inte om de är värt besväret heller...
Glömmer aldrig den första tilltänkta medryttaren till Tepee,
hon satt ju och grina och var livrädd bara han tog ett steg!!
Hon våga ju inte ens sköta om och borsta, sadla och de som måste göras.
Behöver jag säga att de bara blev en ritt?? ;-)
Vet inte om de är värt att utsätta hästarna för det de sista åren dom har kvar..

Idag måste jag säga att jag var riktigt förbannad en vända..
Maj har ju haft en sällskaps häst hemma.
Som tydligen knappt varit hanterad,
flyttat runt och flyttat runt,
de går inte verka henne,
hon håller sig inte i hagen,
men så snäll så snäll och fin ardenner tös var hon då verkligen..
Å endast 1,5 år, fin fux, efter Tonid tror jag :-)
Hur som hellst kunde Maj inte ha Juliana som hon heter kvar..
Gubben som ägde henne kom och hämta henne idag och körde henne direkt till slakt :-(
Fy fan!!
Gubb jävel rent ut sagt!!
Är väl inte hästens fel att den inte blivit hanterad från början!!!
Å de med fötterna går ju träna bort ganska snabbt, dock inte på en timme.
Å att få dom stanna i hagen finns de massa trix till att lösa,
både snälla och mindre snälla metoder...
Såå synd på en så fin och fullt frisk tjej..
Stackarn...






Det som hände igår...

Ja igår gick telefonerna heta med sms.
En hund på rymmen var ämnet.
Såg den tid väster gatan före halv 6 på kvällen. Den hade som tur var reflex väst på sig så han syndes bra.
Dock var de ingen som lyckades locka till sig honom för han var för skygg mot främmande folk.
Men tur nog lyckades han hittas och återförenas till matte och husse.
Anna och Alice ska ha en stor eloge för att han kom tillbaka välhållen!!

Själv högg de till rejält i hjärtat när första sms:et kom!
Tanken gick direkt till natten mellan 8.e och 9.e mars 2005!!
Fy vilken natt..
På kvällen när hästarna skulle Nattas var Fjant och Dillba spårlöst försvunnen.
Vi såg vart dom gått ut ur hagen, men sen var dom som bortblåst av vinden!
Vilken oro!
Varg hade varit synlig i området bara dagarna innan, myrar att gå ner sig i fanns de gott om :(
vi leta och leta, såg inte ett spår :(
snön hade yrt igen och allt kändes hopplöst.
Kl 6 på morgonen hade dom hittat hem och stod glatt med Sissi och Tepee och åt frukost :)
så även den historien sluta gott.

Sen har jag ju midsommar afton 1993 i bak huvudet oxå!
Sissi förmodligen skrämd ur hagen av en björn, massa mil till fots och med bil, timme efter timme! Minns hur jag ger mig ut på flaxa myran och hör mamma säga
-har hon gett sig ut där är de kört, där har hon gått ner sig och inte överlevt..
Även denna sömnlösa natt fick ett lyckligt slut då en man som trav tränat sin häst på morgon timmarna hittat Sissi på sin trav bana :)
å vilket kärt återseende de var den morgonen..

Så till alla er som engagerar er och hjälper till att leta djur som kommit bort, 1000 tack!!
Nästa gång kanske ert djur är på rymmen, den dagen är ni tacksamma för vår ändras hjälp!!
Var rädd om varandra och era djur där ute, ge dom en extra kram ibland.

Vilken vacker dag

I dag är de strålande sol sken och någon minus grad, de ligger lite snö på marken.
Tror de blir promenad med Apotin i ormtjärn senare.
Han behöver gå lite mjukt och på nytt ställe.
Var dit och gick i helgen oxå, dock i spö regn :(
Annars har de jobbats mest sen förra inlägget,
lång turer och knappt någon ledig tid alls senaste veckan.
I morse mucka jag och fixa ordning allt i skaplig tid,
så nu ligger jag vid brasan och gottar mig i värmen.
Hade även hoppats på en tur med någon häst idag.
Lill flocken har fått vänja in sig lite nu av Eriks foder,
tanken är att blanda 50/50 av sorterna tills vidare, gissa om dom älskar de blöta fodret :)
Helgen som var följde jag med och kolla på en vacker nordis tjej.
Svart riktig skönhet!
Dock hade hon haft fång och var i absolut dyraste laget med tanke på utbildning, fång, och ingen utrustning!
Sen kom Marie och Hans-Ove.
Bjöd dom på gryta och grattäng, blåbär och anannas paj med vanilj vips.
De dög att bju på fast jag jämt är så själv kritisk då de gäller mat, tyckte de blev lite för mycke paprika i grytan mot för vad jag hade tänkt mig.
Pajen där i mot föll mig riktigt i smaken =)
Det är klart med försäkringen på Nickan nu.
Dock väntar jag fortfarande på räkning från kommunen och länsstyrelsen.
Saknaden efter Nickan är fortfarande enorm!
Hon var ju en så härlig tös med klös =)
men är ändå glad för den tid vi fick tillsammans även om jag hade hoppats på några år till.
Jag har bestämt mig för att göra något vettigt av pengarna som blir kvar då utgifterna för avlivningen är betalda.
Jag vill att pengarna ska komma till nytta för att hedra Nickan, så att hon får leva kvar i minnet och hjälpa till att bidra till en nyttig investering.
Jag får henne aldrig tillbaka, men vet att hon glädjs åt de jag tänker köpa :)
För er som inte tror på de övernaturliga, sluta läs nu!!

Jag vet att Nickan mår bra, hon haltar absolut inte längre,
hon går som den drottning hon var ju hit hem och hälsa på förra veckan...
Kloka tjejen där ;)
jag hade bett om ett tecken och fick ett med råge!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0